Standard ska stärka näringsliv och myndigheters krissamarbete

Tillsammans med bland annat Försvarsmakten och MSB tar ett 20-tal företag fram ett ramverk för att stärka samarbetet och möjligheten till snabbt agerande i händelse av en kris, eller ytterst krig. Vi fick möjlighet att ställa några frågor till ordförande Andreas Skinnars, Actagon, som antagit utmaningen att leda projektet på rekordtid.

Största utmaningen med att ta fram en svensk standard för näringslivets beredskap?

Tidsplanen i sig är utmanande, att bli klara utan avkall på kvalité, behålla rätt fokus och omfattning för standarden. Det handlar ytterst om krav på förmågor att hantera det okända som är relevanta för en bredd av företag i olika branscher och storlekar, utan att det varken blir för övergripande eller för detaljerat. Arbetsgruppen som arbetar med standarden representeras av stora och små bolag från en bredd av branscher, myndigheter, regioner och institut vilket ger de bästa tänkbara förutsättningarna. 

Utmaningen är att hitta tid i allas våra kalendrar då arbetet bygger på frivillighet, men vi försöker organisera oss, dela information och vara innovativa för att ha kontinuerlig framdrift. Vi har även ambitionen att harmonisera standarden mot Nato samt diverse EU-direktiv, som NIS2, CER, CRA OCH DORA.

Andreas Skinnars Actagon

Vilka företag kommer att ha nytta av slutprodukten?

Jag vill påpeka att ytterst är det Sverige, det svenska Totalförsvaret och därmed alla medborgarna som kommer ha den nytta av standarden på systemnivå även om standarden kommer att rikta sig till alla svenska företag, inte minst dem med samhällsviktiga uppdrag som vill höja sin generella beredskapsnivå, för att kunna hantera osäkerheter på ett mer strukturerat och förberett sätt vid höjd beredskap. Förhoppningsvis kommer standarden att bidra till att näringslivet och den offentliga sektorn får ett gemensamt språk och ramverk som skapar tillit och underlättar kommunikationen mellan partnerna. En fungerande samverkan mellan privata och offentliga aktörer är avgörande för att vi som land ska kunna agera snabbt i händelse av kris eller ytterst krig. Det ska också bli möjligt för företag att certifiera sig mot standarden, vilket är ett sätt att visa att du är att lita på, är förberedd, motståndskraftig samt att det kan underlätta upphandling. 

Varifrån kommer ditt engagemang för att leda standardutvecklingen?

Det nya säkerhets- och geopolitiska läget vi befinner oss i och privilegiet att arbeta med ett hög- motiverat team av drivna och kompetenta individer för att ta fram en standard för höjd beredskap. Kraften som mobiliseras när man vill åstadkomma något tillsammans är inspirerande i sig. Det känns alltid bättre att göra något än att sitta och vänta att någon annan ska göra något.

Hur står det till med din egen beredskap? Har du läst och följt MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer?

Ja, det har jag. Jag är reservofficer vilket gett mig en viss grundträning förutom mina privata intressen som har stort inslag av friluftsliv vilket är applicerbart. Jag är väl ingen prepper, men jag har skills som jag försöker upprätthålla. Till exempel händer det att jag, under längre hundpromenader utanför stigarna, sätter i gång en brasa utan tändstickor och kokar kaffe. Ett bra och trevligt sätt för mig att vidmakthålla mina färdigheter.

Vill du veta mer om standarden för näringslivets beredskap? Kontakta Farnia Wuolo, projektledare på SIS.